What's On Your Lips?

Det var ett tag sedan jag kände den känslan jag pånytt fött i mig. Ryggen har blivit rak och magkänslan är återfunnen. Jag tror inte jag tappade den utan bara förmågan att känna magkänslan och orka hålla upp ryggen. Numer går jag som en tre meter lång skönhet. Jen is back! :)

Igår var det Eurovisionfinal i Moskva och det blev en överlägsen seger för Norge. För Sverige gick det krassligt, kom inte ens över på vänstra poängfältet, ILLA! Dock blir det till att åka till Oslo nästa år, sis bor ju ändå där så det vore ju toppen skoj. Jag kan tänka mig att de har en del festande att göra nu denna helgen. Med vinsten i går och deras nationaldag i tankarna idag! 17 Maj går aldrig att få tag på syrran, hon é ute och far och flänger i sköna Oslo.

Själv sitter jag nu på balkongen i solen och njuter av ledigheten. Vi har verkligen bara tagit det lugnt i helgen, varit helt slut så vi har sovit in och idag köpt en hängmatta som P nu sätter upp på balkongen. Jag tycker det är bland de goaste under sommaren, ligga i en hängmatta. Alltid velat haft en och nu gick drömmen i uppfyllelse hee hee.

Jo igår föresten var vi en sväng på Djurgården, jag har inte varit där tidigare och solen gjorde oss sällskap igår. Det blev mysig promenad - är ju jätte fint där ute! Avslutade myseriet med en glass :)

Nu får de va nog!

Intressant telefonsamtal, ett som jag i två månaders tid undrat om det överhuvudtaget kommer att bli av. Nu var det visserligen jag som ringde, ilska och besvikelse har växt inom mig. I huvudet mitt har frågor vandrat så som,

Varför ringer han inte, Är han arg på mig, Vi är av kött och blod varför bryr han sig inte? Är detta verkligen hans riktiga jag?!

Jag har verkligen tyckt att bollen låg hos honom, men idag orkade jag inte längre. Jag ringde för att konfrontera honom: Jag undrade om han nånsin hade tänkt att ringa mig, eller om han tänkt fortsätta att ignorera min existens. Även om det är ifrån honom jag ursprungligen kommer. Samtalet vet jag verkligen inte om det gav något mer än ytterligare frågor vandrandes i mina tankar.

Under den senaste tiden har jag på andra håll fått reda på att han talat om mig, senast iförrgår visste han inte om han kunde ringa mig i undran att jag var arg på honom! Det var han som för två månader sedan klickade mig i telefonen, och finns det något jag verkligen inte tycker är acceptabelt är det just att någon klickar mig i telefonen - hur arg och uppspelt man än är. Det var han som skrek mig i telefonen, jag var sittandes på mitt bankkontor och bad honom ringa mig senare när han fått mat i magen. Ja, kanske onödig kommentar, men orka ha en diskution sittandes på banken - och framför allt när det jag sa till honom inte gick in. Det resulterade i att han klickade mig, CLICK! Jag blev förvirrad, för denna person har verkligen stort inflytande på mig, och haft det under en mycket längre tid. Jag tog dock inte på mig detta, jag tyckte inte att det var min skit att ta och att bollen nu låg i hans händer. Som sagt, ett klick är bara ett till telefonsamtal ifrån en lösning. Kanske kunde han ringa och fråga hur jag har det, bara för en kort stund om inte annat. Det är det enda som jag tyckte jag kunde begära. Men inte ens det fick jag. Därför tog jag slag i saken idag. Vi pratar om kött och blod här, men i vissa relationer är det inte tillräckligt.

Detta samtal resulterade i undanflykter, bortförklaringar och att ge mig dåligt samvete. Han blandade in andra relationer och hur de ansåg att jag betedde mig. Jag försökte förklara att det nu enbart handlar om min och hans relation och att det är det enda viktiga i detta samtal. Jag fick inte prata till punkt, han ville om och om igen flika in med kommentarer på det jag sa, vilket resulterade i att varken hans eller mitt budskap gick fram. Det handlade om att älta det som hänt, istället för att se in i framtiden och som han sa: börja om på nytt. Ärligt så vet jag inte vart det leder, eller alls vart jag vill att det ska leda. Nu vet jag iallafall att jag, som yngst, hade störst mod och lyfte telefonen för att försöka reda ut mina frågetecken och lyssna till vad han hade att säga. Som sagt det tar inte mer än fem minuter av din tid att faktiskt ringa och fråga hur en annan mår, kanske erbjuda din hjälp. Eller bara att ta en avstickare för en kopp kaffe.

Finns bara fyra ord att säga:

Gå och se den!

Filmen var super bra, och till skillnad mot Da Vinci Code aningen enklare att hänga med i då historian ligger oss närmare i tiden. Fantastiskt inspelad, bra skådespeleri, och klockrena kommentarer från Tom Hanks. Jag ser redan fram emot ytterligare en film i samma kaliber.

Precis avslutat en mysig filmkväll med alla tillbehör. Trevligt filmsällskap och fnask i mängder, jag pratar popcorn, cheez ballz, lantchips och nötter. Filmen vi såg var en gammal rulle Da Vinci Code, just inför morgondagens premiär av Änglar och Demoner. Vi kommer allihopa som var på filmkväll i kväll gå på premiären och det ser jag mycket fram emot.

En dag med span i sikte. Det var ett arbetsexpo idag på arbetsförmedlingen vilket jag tänkte mig delta på. När jag väl kom dit undrade jag vad i tusan jag gjorde där, resterande sökande var runt 40-50 års åldern. Så helt enkelt lite äldre än en annan.

De har mer arbetslivserfarenhet än hur många år jag själv har på nacken, snacka om konkurrans!

Jag stannade en halvtimma, gick runt och pratade med några av de representativa arbetsgivarna, sen åkte jag vidare till arbetsförmedlingen här hemma för att skriva in mig och göra en uppföljning från förra inlägget. Och visst var det så att jag skulle kunnat fått den där ersättningen under dessa fem månaderna, så ni som är arbetssökande och inte skrivit in er på arbetsförmedlingen än för att fördomarna undrar vad dom egentligen hjälper en med, skriv in er och skaffa alfa kassa! Det ska jag nu iallafall göra. Några kronor om dagen är inte mycket, å andra sidan är det mer än noll kronor!
Det roliga var att precis innan jag fick träffa in handläggare ringde en av arbetsgivarna från arbetsexpot då de ville ha in mig på en vidare intervju på fredag, också efter handläggningen så ringde en annan från expot. Det börjar iallafall rassla till lite nu, snart är det jag som får ge rekryterarna kölapp!

OJ OJ OJ säger jag bara, FY FAN för att folk ska vara så hemlighetsfulla. Här sitter jag på mitt arsle och försöker överleva på lus och långa naglar (vilka för den delen är väldigt nerbitna just för tillfället) samtidigt som mina nära och för den delen människor jag inte känner håller för sig själva vart jag kan få hjälp ifrån. Dag 1 på min arbetslöshet gick jag till arbetsförmedlingen för att se vad jag kan få för ekonomisk hjälp och även tips för hur jag får ett nytt jobb. Svaret var kort och enligt handläggaren enkelt, NEJ! du kan inte få något bidrag! Detta för att jag inte är med i varken facket eller någon a-kassa. NU däremot får jag reda på, fem månader senare, att det faktiskt visst finns en liten lucka i detta system - jag skulle visst kunna få ersättning. Är det inte det vi i Sverige betalar skatt för, att vid dåliga tider faktiskt kunna få hjälp?!!! Under den här perioden som arbetssökande har jag haft det tufft, mycket tufft för den delen. Det blir så när man inte har några pengar att leva för, tackar mig själv för att jag ändå under tiden jag faktiskt hade ett jobb var duktig på att spara. Nu är dock sparpengarna slut och hur kul är det att slita för sitt leverne med en tanke att kunna unna sig något härligt för de sparade pengarna och så slutar det med att jag får betala mina räkningar för att överhuvudtaget gå runt och ha mat i kylskåpet? Är det därför vi bor i det kalla avlånga landet Sverige, för att i alla situationer klara oss själva? Mitt är ditt heter det i munspråk, men när det kommer till att faktiskt hjälpa varandra och ge tips om hur en annan människa som lider kan komma upp ifrån sitt sjunkande skepp så blir mitt helt plötsligt mitt. Vi blir egosentriska och tänker inte på att OJ det här kanske kan vara något för dig, jag gick igenom den processen när jag var arbetssökande - det kan iallafall bli en liten skjuss på vägen! Vart tog den goda med mänskligheten vägen, eller har jag bara inbillat mig den för en tro att människan faktiskt kan vara god? Just nu vet jag varken ut eller in, förbannad är jag oavsett och det händer inte allt för ofta. Min fråga blir dock hur en handläggare kan vara så inkompetent och inte ge den information som uppenbarligen hade räddat mig från att ha fått en otroligt dålig start på år 2009? Hon sitter där med sitt jobb och sitt "fina" kontor och får varje dag, i en ekonomi som denna, träffa människor i behov av hennes hjälp, medan vi som faktiskt söker upp henne slutar upp med att få sitta med arslet i vagnen och med nedbitna naglar!

Sitter här hemma uppe tidigt en lördag som denna. Regnet vräkte ner utanför när jag vaknade kl. 07! P skulle åka iväg å spela golf och jag tänkte det är lika bra att gå upp.... men trött är jag hee hee. Jag har nog ett av Sveriges sämsta morgonhumör, tills jag fått mitt morgonkaffe! Då blir jag istället en av Sveriges härligaste ;)

Ska åka snart till gymet, ska spinna en timma. Har så dåligt samvete då jag knappt tränat i veckan så det får bli min helg istället! Va på gymet igår å körde Bodypump, lite öm i kroppen i dag måste jag medge. När jag är nöjd med kroppen kommer det lite sommarbilder där jag visar er mitt sommarmode, det kommer bli skit snyggt! Hee Hee..

Lördag på fredag var på agendan igår. En vän från Gotland var på besök i storstaden och efter en solig dag i Humlegården bar det av till Kungsträdgården för trevligt sällskap och mycket bra mat och de bästa (?) drinkarna. Jag, sis, kusin, kusins vän, P och bonden gav oss ut i hetluften. För en gångs skull fick vi bord otroligt snabbt, tog bara en omgångsbeställning istället för en och en halv timmas väntetid som de beräknat - härligt.



Uteservering, goa gubbar, god mat, drinkar i massor och sjöutsikt. Magiskt!

Gotlänningen som var uppe i storstan är så helt fantastisk. Rak på sak, glatt bitter, slänger kommentarer som:
- Va fan är kul?!!!! Han är helt underbar. Mycket glad för att jag fick se dig, det var länge sen och jag hoppas på att vi kan göra det igen snart bonnepojke :)

Mysig sovmorgon med älsklingen. Jag var helt slut efter gårkvällen på Fridays, men det var det sååå värt. Jag hade mycket trevligt. Tusen tack för en bra kväll!

Jag är sååå lycklig har varit temat för dagen. Vi åkte iväg och åt Mongoliskt och fick friterad banan med vaniljglass och sirap. MMmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm!! Kittla dötts skönt i kistan! Jag är sååå lycklig! :D



Därefter började vi fokusera på hur vi ska förvandla balkongen till ett paradis. Helt plötsligt stog det en massa bråte där ute och vi tog fram såg, hammare och spik och började designa. Det blev en egendesignad soffgrupp. Jag ska nu bara sy lite kuddar så det blir mjukt och skönt. Kommer bli en del Rosé dagar på denna balkong i sommar kan jag tänka mig :)

Jen hammrar för fulla muggar.

P provligger nybyggda soffan.

Jag har glömt att berätta, bättre sent än aldrig antar jag :)

Jag blev inbjuden av kusin som arbetar på Grönan att följa med på förpremiären inför årets parader på grönan, gratis inträde och åkband. Givetvis sa jag JA! Det finns egentligen bara ett sätt att sammanfatta kvällen - INSANE! Vi började med katapulten vilken jag alltid ångrar mig när jag sitter i. Undrar varje gång varför jag sätter mig i den, höjdrädd som jag är! Väl uppskuten trodde jag minsann att den skulle föra mig ner men icke, den åkte upp och sen blev det frittfall också. Hallå, jag är höjdrädd!!!!!!!!

Därefter var det bara att ställa sig i kön till INSANE, lång var kön men såååå värt det! Är det nåt jag kommer åka igen på Grönan är det helt klart INSANE, nu börjar Sverige komma in i matchen när det gäller Tivoli. Me like. Härefter gick vi bara och njöt av Tivolins underbara ting, sockervadd, thaimat, öl, apor som spexade för oss (som jag också blev polare med hee hee).

Å ligger hemma inne när solen skiner med världens mensvärk. Ja, tydligen är jag mänsklig även jag. Har inte haft mensvärk på flera år och det verkar som att min kropp tar ikapp all mensvärk som jag undgåtts under de senaste åren. *Suck*

Har tidigare idag varit och tränat, jätte skönt. Tacka Odenplan att det är öppet så här på röda dagar. Jag och kusin möttes upp och körde 65 minuters intervallträning, helt stört trött vart jag. Men som sagt, snart är Beach 2009 här och jag skall banne våga mig ut i bikini i år. Känner mig som hon tjejen i Special K:s reklamen där hon gömmer sig bakom allt hon kan för att slippa visa sig på stranden, jag vill inte ha så när sommaren kommer. Bort med ölmagen och jumbolåren nu tack!

Min mardröm....

Var förbi sis tidigare idag på Lidingö för lite tips på kvällens outfit och makeup. Hon blev jättefin! Även om vi bara träffades i en timma är det skönt att se att hon har det fint. Nu när vi äntligen bor i samma stad är det värt att bara kika förbi när tiden passar. Hon är klart en av mina bästa vänner utöver att hon är min syster och det är jag mycket tacksam över. Ofta är syskonrelationer bara kött och blod men inte med oss, det är vackert!

Igår så köpte jag och P nya nattusbord, hela sovrummet fick sig ett ordentligt lyft. Älskar verkligen vår lägenhet, den är så oss. Så mysig och så lounge. Love it!